Ebba bockade av mig i fredags, vilket i sig va ganska odramatiskt egentligen då jag inte slog  mig "mer än vanligt". Dock stack puckolinan iväg i full sken hemåt på vägen, slöt med att hon verkligen flög omkull där på asfalten, dock reste hon sig innan jag hunnit fram och fortsatte, mitt i vägen, i samma fart hemåt.
Ringde pappa som fångade upp henne lite innan oss och såklart hade hon skrapat upp sig ganska illa.
Känns ändå som vi hade tur i oturen, för det första kom det inte en enda bil på den stunden hon sprang hem, hon gick omkull precis efter en kurva och låg där och sprattlade en stund så bara där kunde det slutat illa. Sen hade hon kunnat skrapa upp sig betydligt mer och värre än hon gjorde för det var i en jävla fart hon drog omkull i.

Nu är hon ju ändå konvalens ett tag och jag ska försöka fixa tid vid kiropraktor så fort som möjligt efter. Som det ser ut nu kommer hon nog inte få komma ut och tävla på ett tag till. Det här är femte gången hon går omkull det här året, och hon har varit nära att gå omkull flera gånger, så jag vill kolla igenom henne ordentligt.
Sen ska jag fixa så hon kollas i munnen oxå, hon är egentligen inte alls tjasig eller så, men när hon blir pigg så slår hon hej vilt med huvudet såfort man tar i henne så lika bra att kolla.
Får se om vi lyckas få en tid vid kiropraktor till Otto oxå, han ska ju tävla ganska mycket i April så kommer nog försöka lägga ett besök i Maj isåfall.

Annars då, Ebba var jättefin innan hon skadade sig (såklart) och Otto känns väldigt fin justnu. Går faktiskt ganska bra att rida ut på honom numera, så han kanske håller på att bli lite mer normal nu till sommaren ;)